But now I've gotten in too deep
Jag vet inte vad jag ska skriva!
Satt med Jonna och Veronica och pysslade lite i ljusgården förut. Dte var rätt mysigt. Jag belyste det faktum att jag inte kan se Jonna som sjukt förbannad, att hon för mig är som ett lungt och fint hav. Fast som hon sa - "Även lugna hav stormar ibland."
Viiiiiist sagt, Sensei Jonna.
Annars så satt vi mest och småpratade. På ett väldigt lågmält sätt som jag inte är van vid.
Men icke desto mindre så uppskattar jag det.
Jag blir så trött på mig själv ibland.
Jag säger bara.
FEGIS!
Oh God, why do men suck? Inklusive pappa. Exklusive Bob Dylan.
Det här inlägget kommer nog mest att bli en enda lång harang av svordomar och klagomål, okey? So brace yourselves.
Jag hatar mig själv för att jag säger detta men..MITT LIV ÄR ALLDELES FÖR DRAMATISKT FÖR ATT JAG SKA ORKA MED! BUUU YOU HORSE!!
Kör in i ett träd! Med en cykel. Eller en bil. Möjligtvis en spårvagn. Eller en buss.
Eller vet du vad, det behöver inte ens vara ett fordon. GÅ in i ett träd, for all I care!
Försvinn bara.
Jag tampas med mina existentiella frågor.
What would Dylan do?
Min pappa är ingen bra filosof. När man försöker utmana hans små grå så hackar han ihjäl dom med sin hemgjorda logik. A lá 1+1=3
Och nu envisas han med att det bara är JAG som bestämmer över mina beslut. Vilket han kanske har rätt i, men han verkar glömma att jag i alltför stor grad påverkas av andra, vilka i sin tur påverkar mig och mina beslut.
Så vad ska jag göra?
Okey. Tänk på annat.
Inte tänka på att jag är ett klantarsel.
Nej! För mycket negativt just nu. Och jag tänker inte jämföra det med MOLN, eller skriva något om ÅSKA, och definitivt inte som REGN. Utan jag nöjer mig med att skriva:
Es dificíl no escuchar en lo que dicen los ademas.
Pero es que,
aúnque se yo que tu eres cobarde,
tambien veo que los otros no entienden..
No veen que,
para mi,
eres mucho más
Min bror var på Chris Brown konsert. Tydligen så hade en vakt försökt hålla tillbaka hela publik havet, och då hade min bror hjälpt till i HELA EN MINUT (Lägg märke till versalerna och ljudeffekterna som följer) och som tack hade han fått stå allra längst fram, PLUS fått en ryggklapp av Chris Browns livvakter.
Han är ändå rätt så cool, bror min.
Hursomhelst. De värsta aggressionerna har ändå släppts. Jag kan prata normalt i alla fall, utan att låta som att jag 1) kippar efter luft 2) på väg att bryta ihop.
And for the record, jag gjorde inget av dera.
Tack.
Och nu, sleep. Och tvätta håret. Borsta tänderna. Krypa i säng. Och be till högre makter lite.
Cause' I've got some serious praying to do...
Natti natt.
So much more than that.
- För att göra oss rasande.
För övrigt tänker jag fortfarande på Dylan.
Annars så har dagen mest släpat sig fram...Lite besvikelser, lite glädjeämnen, och förvånansvärt m,ånga gapskratt. Men i slutändan så fattar jag att det är nog inte så illa.
With a little help from my friends..
Veronica, du var så fin imorse. Tack ska du ha!
Dagens Citat 1:
"Jag behöver lite färsk luft." - Stephanie Johansson
Jaha, så FRISK luft dög inte, Steph?
Haha.
Dagens Citat 2:
"Jo, Bella fyller år...Igår." - Selena Sehic
Annars...Hem. Och godis. Och bara allmänt glömma det som känns lite jobbigt just nu.
Men det ska jag väl kunna hantera.
My weariness amazes me.
Jag älskar
Jag vet att ni redan vet det, och jag vet att det, trots att jag bara varit kär i honom i tre dagar, till på köpet börjar bli totalt uttjatat. Men tro mig, jag är ----->såhär<----- nära att börja skriva "Ivannia Dylan" på alla mina böcker.
Men han är så underbar. Edward i all ära, men jag vill ha en egen Dylan. En underbart galen och genialisk virrpanna.
Åh vad fint!
Dessutom vill jag bära hans barn. Som för övrigt kommer att heta Dominic och Avalon.
Och för att upplysa vissa människor som jag vet kommer att börja tjata om åldersskillnaden: En 60-årig Bob Dylan är fortfarande en Bob Dylan.
Och det finns ingenting som lite Viagra kan fixa.
Hahahaha!
För övrigt så sitter jag mest och funderar på huruvida vår Geografi lärare är galen.
Jag tror nog det.
Veronica! Du ska så tejpa en massa Dylan bilder ovanför mitt skåp!
Och innan ni frågar, ja, jag skulle ha varit på lektion, men läraren är inte här.
Så nu vet ni.
I thought I've never heard nothing more absurd
than that love is just a four letter word.
You've gotta realize that you can kill somebody with kindness too.
Eller hur?
Men jag är rädd för att jag ska råka säga för mycket...
Men okey.
Våga våga våga.
Och 2) Jag är kär.
Lika bra att erkänna det.
Bottenlöst jävla förälskad..
Herregud..
Bob Dylan, vad har du gjort med mig?
Helgen passerade med någar roliga händelser på schemat:
I Fredags groggade jag och Josefine med hallonsoda och Vodka. Mest bara för att. Och nej, vi blev inte fulla, mest flum om jag ska vara ärlig, och det hade vi nog nästan garanterat varit iallafall.
I lördags så groggade vi inte alls - icke desto mindre var vi flum. Jag, Steph och Josefine. Vi tre, coca-cola, och en jävla massa pizza.
Saker vi kom på under kvällen:
1) Steph och Ivannia kommer inte att få ett lyckligt slut, då vi inte lyckades snurra så där fint som dom gör på TV.
2) Ivannia och Steph ska nog inte kolla på filmer överhuvudtaget om det alltid ska sluta med att dom sitter och stortjuter medan Josefine gapskrattar.
3) Josefine och Steph har TOTALT missat the point med sex.
4) Norrköping är en JÄVLA STAD!
5) Steph kan inte läsa en busstidstabell.
6) Josefine är galen.
7) Steph är galen.
8) Ivannia är galen.
Det var fint.
För övrigt var det denna natt som Ivannia upptäckte världens underbaraste, mest talangfulle och rent allmänt fantastiska människa som någonsin walked this earth:
Bob Dylan.
Åh, denna obesvarade kärlek...
Okey, en liten stund till.
Som att dra av ett plåster. Det måste göras helt enkelt.
"Man kan inte vara klok och kär samtidigt" - Bob Dylan.
Bra sagt, Bobban.
Jävligt bra sagt.
Du förstår inte!
But us, we find peace in the shadows.
Och jag håller fast vid att du inte ska ändras. Inte det minsta. Okey?
Annars vet jag inte vad jag skriva riktigt. Helgen kanske?
Nöö.
Noll inspiration.
Jag trodde aldrig att jag skulle klaga över att jag har så mycket liv. Och det gör jag inte nu heller.
Men ibland önskar man att man kunde jump off the train så att säga. I en minut eller så.
MEN!
Om jag skulle vara utan liv så kan jag lova att jag skulle klaga över det också. Jag tror nog att jag bara behöver något att klaga på då och då.
Right?
Säg ja or I'll slash your face PUNK!
If I knew all the words, I would write myself out of here.
Jahapp.
Jag vet att jag är töntig, men åratal av nötning på något som är intakt för de allra flesta..Jag kan ta det. Oftast. Men ibland är det bara inte kul.
Förlåt.
Och ibland blir jag förbryllad över min existens. Dettta menar jag på ett helt o-emoaktigt vis - det är mest ett annat sätt att jag då och då undrar varför i helvete myndigheterna låter mig handska med min hjärna utan tillsyn.
Kort sagt: Jag har gjort det igen.
BadaBINGbadaBOM.
Och så börjar vi om....
För övrigt blir den här dagen bara sämre och sämre.
"Det finns TVÅ STADIUM SPORTSCAMP TRÖJOR, varav EN ÄR VÄRDELÖS!"
Jag skulle vilja påbörja detta blogg inlägg med att skriva; Idag har varit en rolig dag. Detta kan jag dessvärre inte, då dagen inte är slut än.
Knappt ens halvfärdig.
Jag orkar inte gagga om mitt hemska schema, men nu vet ni att den finns där...Ifall jag inte har den turen som jag hade idag för att hitta en skrivnings-lucka.
Morgonen var däremot en vinnare - gympa lektionen var rolig (som vanligt, med vår klass kan det omöjligt bli fel) då vi alla var helt galet tävlingsinriktade.
Och jo Josefine, mitt lag vann visst.
- WÖÖ-ÖÖO-WÖÖ-ÖÖ!!
- FELIX ÄR SÄÄ-ÄMST!!
- SOLEN ÄR GU-UL!!
- HÄR LUKTAR SVE-EETT!!
Haha. Ibland undrar man om vår mentala mognad.
PS. Ja, klass Sp2c, ni såg rätt: Jag är starkare än Rulle.
Sen efter gympalektionen så kom jag på att jag glömt min mobil hemma. Inte kul en dag som denna. Så jag gick hem och duschade, gjorde mig iordning och var allmänt glad. Begav mig sen tillbaka till skolan där det vankades mat, trots att jag lekte veggo och åt två potatisar och en jävla massa sås.
Under lunchen hade jag och mitt bordssällskap - Jupiter, of course - ett par roliga diskussioner, där minst ett av dom var om en person i mitt liv som inte är kul att råka ut för, men som alltid skapar situationer roliga att dela med sig sen.
Även om Josefine inte gillar min berättarteknik...
Efter luch så kollade vi på film i Aulan - Frankenstein.
Jag tyckte den var rolig.
Det tyckte inte Josefine, Stephanie och Veronica.
Fegisar!
Och nu sitter jag här. Har precis tagit farväl av Josefine (dock så ses vi snart) och sitter nu och scribblar ner några rader i min kära blogg.
Och jag hör ett bekant ljud, känner en inte helt behaglig känsla i maggropen, och jag fattar att jag måste.
Mina handflator är torra iallafall...
I'm my own biggest problem.
Tell me I'm not the only one who feels vulnerable
Jag var på konstmuseet förut. Det fick mig att tänka på förra gången jag var där, på högstadiet i nian. Jag minns att vi var där med vår bildlärare, som älskade mig trots att jag inte lämnade in ett enda arbete under hela nian. Jag minns att jag kom fram till mig efter utställningen och var förvånad över att jag varit så uppmärksam - jag förklarade då att jag kanske inte kunde rita ens en streckgubbe, men jag uppskattade de som kunde det.
Tänk bara hur han skulle ha reagerat om jag talade om för honom att jag spenderar min tid med att glo och analysera tavlor. Frivilligt!
Det hade man inte trott.
Min systerdotter fyllde 9 år igår, jag blir lite smått nostalgisk.
Annars har dagen varit fruktansvärt seg. Inte direkt tråkig, jag har ju mina vänner, och ifall dagen är skit så spenderar man den ju iallafall ihop. Men, jag lyckades vaska fram ett kul citat:
Ivannia sitter i matsalen tillsammans med Josefine, Jennifer, kines killen Josefine tänder på, hans inte helt osnygga kompis, och sen Daniel, utbytesstudenten från Nya Zeeland (som för övrigt kan jävligt bra svenska).
I: ....anyway, Sweden is way cooler than New Zeeland.
D: It is not!! Swedish guys dress gay - half of the clothes I wear here I'd never wear in New Zeeland!
Kinesens kompis: Vadå, är det fel att vara bög på Nya Zeeland?
D: No... we don't have anything against gay people, we just don't want to be them.
Taha. Fullträff där.
För övrigt så kom jag och Josefine på att vi har varit väldigt fysiska den här veckan (mer hon är jag ärligt talat). Hon skyller detta på att hon har mens, och att hormonerna alltså ställer till det för henne, då hennes behov av närhet blir större.
Hm....Om ni frågar mig så behöver tjejen ett ligg...
Dessutom så har jag och Josefine äcklats vid tanken att Felix och Isak är bukisar. Alltså att de båda har legat , med samma tjej.
Ärligt talat, dom är ca. 10 personer i samma gäng, och alla har legat med alla, oavsett kön (ni tror jag överdriver, men ni skulle bara veta). Det är väl bara en tidsfråga innan alla är bukisar.
Dessutom så har tjejen ifråga även legat med L, min och Josefines våta dröm (jag nämner inte Dig enbart för att du skulle tycka att det vore pinsamt). Kanske lite less dreamy efter kondylom ryktena, men va fan.
Jag har elevrådsmöte snart. C ya.
Sometimes your acquaintance is priceless to me
Jag, Alexander och Bella förberedde oss för att det skulle bli strictly business - istället fick vi ett super trevligtm skrattigt fika med en kille som absolut är en av mina favoriter numera.
Vi pratade om allt möjligt kul, men anledningen till att jag ens nämner detta i min blogg är för att jag vill citera Alexander, som fick en av sina bättre stunder.
Saken är den att jag tvingade honom att berätta allt om den galna fransyskan som förföljt honom förra veckan. Alex berättar, lite generat faktiskt, att fransyskan krävt hans uppmärksamhet, och han underhöll oss med diverse detaljer:
Kristian: Så du gillade henne inte alltså?
Alexander: Alltså nae...
Kristian (skulle vara lite vitsig): Så du låg alltså bara med henne?
Alexander (iskallt): Ja det gjorde jag ju, men jag kysste henne inte.
HAHAHA, Alex...Den där killen har sina ögonblick.
Nu ska jag fira min systerdotter som fyller år.
Hej svejs
2000% interest
Och nu sitter jag här, helt kallsvettig...
Att jag alltid ska plåga mig själv.
Helvete helvete sluta.
You're only one of five exceptions.
Jag skriver inte så mycket längre. Jag vet inte vad det beror på; det är ju inte bara i bloggen, utan också rent allmänt - böckerna som jag en gång inte kunde gå en dag utan att skriva i ligger på mitt nattduksbord...så gott som orörda.
Det släpper snart, jag lovar.
Jag har tänkt, och om det där var Karma så måste jag ha rånmördat någon i mitt förra liv.´
En mycket livlig helg har passerat.
Fredag: Mötte upp med Nanna, som nu officiellt har världens finaste pojkvän, utan att hon ens är särskilt medveten om det. Vi åt och pratade, och körde sedan runt med bilen tills jag helt desperat ber henne stanna vi McDonalds pga. akut blås-tömnings behov. (KISSNÖDIG.)
Mötte där upp (av någon lustig slump) med fransmännen och svenskarna, som kom från sitt lilla event på skolan. Fransmännen ville gå på fest, men eftersom ingen kommer in någonstans (haha) så tog svenskarna dom till... McDonalds.
Någon annan mer än jag som inte ser parallellen?
Jag hade sedan nöjet att bevittna hur en viss fransyska kladdade på en särskild svensk...Inga namn nämnda...Detta var dock orsaken till en av kvällens gapskratt.
Jag och Nanna cruisade sen vidare, tills hon lämnade av mig hemma på en högst kristlig tid.
Vid halv två den natten ringde min telefon. Det var en kille som pratade i 20 minuter över hur fantastisk vårt Elevråd var, men att han minnsann hade BEGÄR som han ville att vi skulle tillfredställa. Sedan undrade han om Elevrådet på De Geer kunde ge sitt medgivande till att lönnmörda Ted.
SIRI, JAG VET ATT DET VAR DU!!
Lördag: Jag skulle ha spenderat lördagen med att fira internationella kvinnodagen, men det blev inte av riktigt - ni vet, sjuka barn, oroliga föräldrar och blä blä. Så, plan B var att söka mig tillbaka till de jag egentligen skulle ha spenderat lördagen med - Jupiter.
Jupiter hade nämligen det ärofyllda uppdraget att hålla Monsieur Robert sällskap i skolan (japp, en lördag kväll), medans han snällt satt barnvakt åt svenskarna och fransmännen. Så medans de satt och kollade på film i aulan så satt vi i uppehållsrummet och kollade på annat.
Bland annat på Bä i tecknad form. (OBS OBS INTERNT SKÄMT.)
Dock så blev jag indragen i umgänget med fransmännen - mer eller mindre ofrivilligt (dom måste ha tänkt "vem i helvete är det där" fler än en gång den här veckan). Dom lekte tjuv och polis - jag åt upp deras popcorn.
Sedan blev jag även vittne till hur en viss svenska kladdade på en viss svensk...Inga namn nämnda...Dock är det samma svensk, som alltid lyckas på något sätt.
Men inga namn nämnda.
Jag kom hem vid halv 2 snåret. Jag var sjukt hungrig, då jag led på en seriös brist på mat pga. min brist på tid och ovilja att laga till något.
Så jag poppade popcorn.
Dessvärre så bestämde Gud sig för att jävlas med mig - när de poppat färdigt så försökte jag få upp den jävla luckan, men DET GICK INTE!!
Efter två år (kändes det som) av diverse demontering och demolering med lite skiftnycklar och hammare så fick jag upp skiten, och fick mina jävla popcorn.
Dessvärre är min microvågsugn numera DÖD.
Söndag (Grattis Alexander som fyllde 17 år, han är man nu, ska ni veta) spenderades på ett mycket simpelt vis - 4h kedjerökande med allas vår Siri Wibell (VULVAZAUR!!!) på Cofee House. Sedan gick jag hem, pluggade, pratade i telefon med både Steph och Josefine (Josefine, vi måste ha någon slags timer på våra samtal, dom drar alltid över tiden så extremt) och sen gick jag och la mig.
Och här är jag nu.
För vi spelar inte i samma liga.
Inte ens i samma stad . Eller land.
För helvete inte ens samma sport.
Idag har jag en del att göra - min älskade systerdotter fylller 9 år (ungjävel ♥ ) och hon ska firas. Men innan dess så ska charma byxorna av en stockholmare med ganska sluga planer.
Men förhoppningsvis inte helt själv.
Jag borde göra en mental + och - lista, men tankarna nästlar sig in i varandra och blir till varandras kopior bara för att retas.
Jag ser liksom inte klart längre.
" HALLÅ! Jag tror att jag har funnit ett samband mellan mörka människor och curry."
EN SORGLIG DAG:
Ivannia Andrea Aguirre Santander har idag, den 6/3, blivit utslagen ur STALKER 2008 - De Geer Edition.
Av lilla kines fredrik!!!
Du kanske tycker att det låter tråkigt, men ärligt talat så är det nog skoj.
Jag vet inte, för jag är inte där.
Och jag har beslutat mig för att härmed tillkännage det faktum att jag har unversums vackraste systerson.
Och jag är inte ett dugg partisk, jag lovar. Jag hatar barn annars, inklusive mina egna syskonbarn.
Eller okey, det klart jag älskar dom, men mest för att jag måste. Höhö.
Men min systerson Maxi är så otroligt söt, helt oförarglig och rent allmänt den snällaste ugen som finns.
Skulle bara säga det.
Hursomhelst, jag kan nog inte stå i skolbiblioteket och skriva blogg hela dagen..jag måste nog hitta på något också!
Att gå hem är helt uteslutet (Pappa Draken, you know), och kvar i skolan kan jag ju inte vara...
Så Steffie? Keep your door unlocked.
Höhö.
If I knew all the colors, I would paint you pretty and gold in a picture.
Verkar som att folk börjar fatta nu...
Jag suger
Men hallå ni,
förlåt att jag inte skrivit. jag har haft så mycket att göra; folk att besöka, skvaller att lyssna på, en djungel att plöja..Ja ni vet det vanliga.
Och jag skulle vilja gå igenom allt som har ändrats den senaste veckan..men det vore lite väl mycket.
Verkar som jag har sjukt mycket Karma poäng! Wohooo för mig.
Så förlåt mig, snälla.
Men det ska bli bättre!
Jag känner mig jagad. Stalker a lá De Geer är i full gång. Fan, jag går runt och ser mig själv över axeln, sppoky som fan. Men Ipoden är SÅ min!
Jag är vän med fransoser. Dom är jättetrevliga, och jag tror att de gillar mig också. Även om jag inte limmar på dom som Alex gör. Jag säger ju att han är farlig för allmänheten!
Nu kom Robba hit. Han är gullig.
Hursomhelst. Nu flummar jag totalt, men det har hänt alldeles för mycket för att jag ska palla skriva något vettigt!
Jag återkommer.