YEEEJ!
Sara har utmanat mig :) Trots att hon har noll koll vad regeatton gäller så blir jag smickrad!
(Behöver ju inte nämna att jag bad dig utmana mig, men jaja.)
Okey, so here it goes!
(Behöver ju inte nämna att jag bad dig utmana mig, men jaja.)
Okey, so here it goes!
7 sanningar om mig själv:
1. I min familj ses jag som den sura av oss, hon den allvarliga som alltid är så sjukt lättstött, tjurskallen helt enkelt - negativ, vresig, och allmänt bara sur och gnällig. Detta är något jag alltid tyckt varit väldigt konstigt eftersom jag är, för att citera underbara Jennifer Benckert, "Den mest positiva människan hon vet." Det är lustigt hur människor kan uppfattas så olika! Men i rättvisans namn så kan jag ju säga att min familj inte är helt ute och cyklar - visst har jag också mina stunder - men överlag är jag en glad och skrattig person.
2. När jag var 12 så var jag GALEN i sci-fi filmen "The Matrix". Hela sommarlovet mellan 6:an och 7:an kollade jag på Matrix två gånger om dagen, 1 gång på morgonen och två innan jag gick och la mig. Jag kunde VARENDA replik i den 2½ h långa filmen, plus att jag var sjukt kär i Keanu Reeves som spelade huvudrollen. Jag hade ett litet fotoalbum där jag klistrade in allt som hade med Matrix och Keanu att göra - allt från reklamblad till sidor ur skvallertidningar. Jag hade nog också velat rama in bio-biljetterna till när jag gick på 2:an och 3:an, men då sa min mamma stopp eftersom hon tyckte det höll på att gå överstyr...
Men överlag så har jag en tendens att bli "besatt" av saker och ting (INTE AV MÄNNISKOR, så sluta smickra dig själv), min mamma har berättat att när jag var 3-4 år så vägrade jag göra något alls om inte jag fick se Robin Hood det första gjorde. Så under 2 år var mina föräldrar och syskon tvugna att se den där filmen....Vilket kan förklara att den mystiskt "gick sönder". För övrigt anser jag att Disney-filmer är konstverk, och "Ringaren i Notredame" är lätt bäst av alla.
3. Jag sjunger konstant. När jag var liten så kunde jag låsa in mig in skåp för att sjunga ensam, och min familj hittade aldrig mig förrän dom lyckats lokalisera det pipiga ljudet som lär misstänkt lik "My heart will go on", alternativt "gläns över sjö och strand". När jag gick i 5:an sjöng jag solo på sommaravslutningen och rörde min lärare till tårar (inte utan lite stolthet, men okey). Men det var det ingen i min familj som hörde, för alla var på min storasysters avslutning eftersom hon också sjöng solo..Men jaja.
Jag har gått till en sångpedagog, men det var inte alls så kul som jag trodde, trots det så fortsatte jag att gå tills jag kände att jag ändå inte ville bli något professionellt. Och vem har sagt att jag är bra nog förresten? Hm. Men om ni vill höra mig sjunga, haffa mig någon gång när jag är riktigt riktigt trött - jag har för vana att börja sjunga när jag typ halvsover...
4. Jag vill bli konsthistoriker. Jag vet, det låter dammigt och tjockis tråkigt, men min högsta dröm är att plugga konst och arkitektur i Italien, och sen bli chef för Vatikanmuseet i Rom. Tyvärr är det bara kardinaler som har den möjligheten, och trots att jag är religiös så är jag nog lite för bekväm för att kunna bli något inom kyrkan. Men det finns verkligen inte mycket som slår känslan av att stå framför ett konstverk - rysningarna i kroppen, och insikten om att denna skönhet är skapat av människan. Man får verkligen perspektiv på all kraft vi besitter i världen, inte bara konstnärligt, och tanken på allt vi skulle kunna skapa om vi bara visste vad vi skulle göra av allt...
5. Jag är sjukt petig. Och inte bara vad det gäller småsaker, typ stavning, grammatik, bokrader etc. utan också i mitt val av kille. Jag vet att det låte larvigt; ingen är perfekt liksom, men jag kan inte hjälpa det...För att en kille ska lyckas fånga mitt intresse så måste han vara i det närmaste perfekt. Han ska vara charmig, glad, rolig, intelligent, målmedveten, ha någon talang av något slag, stark och klok, ödmjuk och samtidigt proppfull med självförtroende, snäll, omtänksam....och så fortsätter listan. Min bästa kompis brukar säga att ifall jag inte sänker mina krav så kommer det att sluta med att jag är 70 bast och ensam med 15 katter, och det ligger väl något i det...Men varför sänka mina krav? Varför nöja sig med det näst bästa? Hursomhelst, om du finns därute, hör gärna av dig :)
6. Vissa nätter när jag har tråkigt slötittar jag på porr. På kabel-tv:n alltså. Det är sällan jag tycker om det, prova aldrig förresten, men det är mest för att det är ganska kul att titta på något som är så förstorat! Svårt att tro att sex är så? Eller alltså, jag vet ju hur det går till, men just så...porrigt? Jaja, jag vet inte, hursomhelst så gör jag det ibland, men alltid när hon är typ 3 på natten och alla andra kanaler sagt god natt.
7. Jag skriver sjukt mycket. Fast ja, det har ni väl förstått, men jag menade mer papper och penna. Det blir oftast inte något vettigt, åtminstone inte för andra än mig. För det mesta så kluddrar jag mest, men vad jag kluddrar säger mycket om mitt sinnestillstånd och vad jag befinner mig i för situation just då (och lita på att jag befinner mig i NÅGON situation, mitt liv är sällan stillsamt och konfliktfritt). Jag har nästan gjort det till konst, ibland kluddrar jag så att jag fyller hela pappret, alltid så att det ser ut som ett ordnat kaos - en mening bryts att mitt i för att ge plats åt en annan -, men kaoset är ju faktiskt min vän, eftersom jag íngen är gladare än jag när jag får plocka isär allt bit för bit.Jag är väldigt glad i att analysera!
Jag har minst 15 olika block som jag skrivit slut på genom åren, och jag sparar alla och bläddrar igenom dom då och då. Jag vet inte varför jag gör det riktigt, inte för att det är kul kanske, utan för att det ger mig en känsla av kontroll, att jag vet exakt hur jag känner och varför...Men det är ganska gulligt att läsa vilka kärleksproblem man hade när man var 10!
Så! Det var allt! Nu undrar jag om jag ska utmana någon kanske? Någon som känner sig manade? Sätt igång bara!
1. I min familj ses jag som den sura av oss, hon den allvarliga som alltid är så sjukt lättstött, tjurskallen helt enkelt - negativ, vresig, och allmänt bara sur och gnällig. Detta är något jag alltid tyckt varit väldigt konstigt eftersom jag är, för att citera underbara Jennifer Benckert, "Den mest positiva människan hon vet." Det är lustigt hur människor kan uppfattas så olika! Men i rättvisans namn så kan jag ju säga att min familj inte är helt ute och cyklar - visst har jag också mina stunder - men överlag är jag en glad och skrattig person.
2. När jag var 12 så var jag GALEN i sci-fi filmen "The Matrix". Hela sommarlovet mellan 6:an och 7:an kollade jag på Matrix två gånger om dagen, 1 gång på morgonen och två innan jag gick och la mig. Jag kunde VARENDA replik i den 2½ h långa filmen, plus att jag var sjukt kär i Keanu Reeves som spelade huvudrollen. Jag hade ett litet fotoalbum där jag klistrade in allt som hade med Matrix och Keanu att göra - allt från reklamblad till sidor ur skvallertidningar. Jag hade nog också velat rama in bio-biljetterna till när jag gick på 2:an och 3:an, men då sa min mamma stopp eftersom hon tyckte det höll på att gå överstyr...
Men överlag så har jag en tendens att bli "besatt" av saker och ting (INTE AV MÄNNISKOR, så sluta smickra dig själv), min mamma har berättat att när jag var 3-4 år så vägrade jag göra något alls om inte jag fick se Robin Hood det första gjorde. Så under 2 år var mina föräldrar och syskon tvugna att se den där filmen....Vilket kan förklara att den mystiskt "gick sönder". För övrigt anser jag att Disney-filmer är konstverk, och "Ringaren i Notredame" är lätt bäst av alla.
3. Jag sjunger konstant. När jag var liten så kunde jag låsa in mig in skåp för att sjunga ensam, och min familj hittade aldrig mig förrän dom lyckats lokalisera det pipiga ljudet som lär misstänkt lik "My heart will go on", alternativt "gläns över sjö och strand". När jag gick i 5:an sjöng jag solo på sommaravslutningen och rörde min lärare till tårar (inte utan lite stolthet, men okey). Men det var det ingen i min familj som hörde, för alla var på min storasysters avslutning eftersom hon också sjöng solo..Men jaja.
Jag har gått till en sångpedagog, men det var inte alls så kul som jag trodde, trots det så fortsatte jag att gå tills jag kände att jag ändå inte ville bli något professionellt. Och vem har sagt att jag är bra nog förresten? Hm. Men om ni vill höra mig sjunga, haffa mig någon gång när jag är riktigt riktigt trött - jag har för vana att börja sjunga när jag typ halvsover...
4. Jag vill bli konsthistoriker. Jag vet, det låter dammigt och tjockis tråkigt, men min högsta dröm är att plugga konst och arkitektur i Italien, och sen bli chef för Vatikanmuseet i Rom. Tyvärr är det bara kardinaler som har den möjligheten, och trots att jag är religiös så är jag nog lite för bekväm för att kunna bli något inom kyrkan. Men det finns verkligen inte mycket som slår känslan av att stå framför ett konstverk - rysningarna i kroppen, och insikten om att denna skönhet är skapat av människan. Man får verkligen perspektiv på all kraft vi besitter i världen, inte bara konstnärligt, och tanken på allt vi skulle kunna skapa om vi bara visste vad vi skulle göra av allt...
5. Jag är sjukt petig. Och inte bara vad det gäller småsaker, typ stavning, grammatik, bokrader etc. utan också i mitt val av kille. Jag vet att det låte larvigt; ingen är perfekt liksom, men jag kan inte hjälpa det...För att en kille ska lyckas fånga mitt intresse så måste han vara i det närmaste perfekt. Han ska vara charmig, glad, rolig, intelligent, målmedveten, ha någon talang av något slag, stark och klok, ödmjuk och samtidigt proppfull med självförtroende, snäll, omtänksam....och så fortsätter listan. Min bästa kompis brukar säga att ifall jag inte sänker mina krav så kommer det att sluta med att jag är 70 bast och ensam med 15 katter, och det ligger väl något i det...Men varför sänka mina krav? Varför nöja sig med det näst bästa? Hursomhelst, om du finns därute, hör gärna av dig :)
6. Vissa nätter när jag har tråkigt slötittar jag på porr. På kabel-tv:n alltså. Det är sällan jag tycker om det, prova aldrig förresten, men det är mest för att det är ganska kul att titta på något som är så förstorat! Svårt att tro att sex är så? Eller alltså, jag vet ju hur det går till, men just så...porrigt? Jaja, jag vet inte, hursomhelst så gör jag det ibland, men alltid när hon är typ 3 på natten och alla andra kanaler sagt god natt.
7. Jag skriver sjukt mycket. Fast ja, det har ni väl förstått, men jag menade mer papper och penna. Det blir oftast inte något vettigt, åtminstone inte för andra än mig. För det mesta så kluddrar jag mest, men vad jag kluddrar säger mycket om mitt sinnestillstånd och vad jag befinner mig i för situation just då (och lita på att jag befinner mig i NÅGON situation, mitt liv är sällan stillsamt och konfliktfritt). Jag har nästan gjort det till konst, ibland kluddrar jag så att jag fyller hela pappret, alltid så att det ser ut som ett ordnat kaos - en mening bryts att mitt i för att ge plats åt en annan -, men kaoset är ju faktiskt min vän, eftersom jag íngen är gladare än jag när jag får plocka isär allt bit för bit.Jag är väldigt glad i att analysera!
Jag har minst 15 olika block som jag skrivit slut på genom åren, och jag sparar alla och bläddrar igenom dom då och då. Jag vet inte varför jag gör det riktigt, inte för att det är kul kanske, utan för att det ger mig en känsla av kontroll, att jag vet exakt hur jag känner och varför...Men det är ganska gulligt att läsa vilka kärleksproblem man hade när man var 10!
Så! Det var allt! Nu undrar jag om jag ska utmana någon kanske? Någon som känner sig manade? Sätt igång bara!
Kommentarer
Postat av: becca
ivve, du skriver så bra blogg att jag nästan blir gråtfärdig! man blir SMART av o läsa din blogg, jag lovar dig. stäng aldrig ner din blogg, ska läsa den tills jag döööör...
Postat av: Anonym
SNUUUSK! :O
Trackback
