Ivannia

Dagens blogg rubrik går till Stephanie Johansson!


Och Steffie, även om du är så känslig och gråter och allt möjligt så är du så gullig, snäll och flummig, och du vet att du kan verkligen prata med mig om allt, för jag ser mig själv så mycket i dig,coh du kan allt Steffie, kom upp därifrån nu! ♥



Och dagens Slutkläm På Dialog går till Josefin Nilsson!


Ivannia - Vad är det för mat idag?
Josefin - Gulaschsoppa.
Ivannia- Åh FY FAAAAN.
Josefin- Men du, oroa dig inte, det finns säkert pastasallad.
Ivannia- Nääää...Det FINNS ingenting äckligare än pastasallad!
Josefine- Jo. GULASCHSOPPA.



Och dagens JAG VISSTE DET!! går till Robert Pawlik...


(Ivannia går in på Roberts kontor och får se två bilder på numera avlidne Heath Ledger - en avklädd bild och en ansiktsbild. Ivannia tänker WHY? och bestämmer sig för att fråga.)


I - Eeeh...Du Robert...Vad gör bilderna häruppe?
R- Jo men han är ju....Död...(Robert darrar lite på rösten)
I- Jo jag vet..Det är hemskt tragiskt. Men att du har bilder uppe?
R- Ja, men jag tycker bara att det är så häftigt att en man är så säker på sin sexualitet att han kan vara med i en bög film som Brokeback! Måste hedra hans minne ju!
I (Slappnar av lite en smula)- Ja, det är sant..Han var ju faktiskt jävligt grym i filmen.
R- Ja, och dessutom så skulle jag VERKLIGEN INTE ha något emot att dela sovsäck med honom!
I- ....

---

Jag har blivit Stalkad. De senaste veckorna har något nummer som börjar på 061 ringt mig, och när jag kollade upp numret så var det typ Japan?! Jag fattade ingenting, och trots att min mamma invände och sa att det kanske är någon som ringer för att jag vunnit något så är jag alldeles för kyckling för att svara. Men sen så började tankarna sväva iväg och helt plötsligt hade jag försett mig själv med hus, bil (och jag som inte ens har körkort), butler och toalett med guldsits med min imaginary miljonvinst.



Men så vart det lungt i ett par dagar.



Men IGÅR ringde det IGEN!



Jag hoppade upp ur min bekväma position i soffan och beredde mig på värsta karate moves, för jag såg att pappa var på väg att svara och om jag känner min far rätt så kan han sitta i timmar med en stackars okänd försäljare och pressa ur som all mjlig imfo bara för att han tycker att det är roligt.


Så när jag förstod att det var 061- numret så tänkte jag skona vem det nu än kunde vara-s liv, och skulle precis kicka telefonen ur farsans hand när han hinner före mig OCH SVARAR!!


Spänningen stiger...


Lång historia kort: det var tydligen några gubbar från lokal trafiken, och NEEEEJ det var INTE för att jag fejkar buss biljetter, utan dom ville ha med mig på någon sorts enkät?

Jag sa till pappa att hälsa att jag var död, så han fejkade en snyftning och sa att hans älskade dotter gått bort i tå-cancer (!?) och att jag därför dessvärre inte var kapabel att svara på någon enkät.

Den stackars försäljaren mumlade fram en ursäkt, och pappa sa att det gjorde ingenting - han kunde ju omöjligt veta - och önskade sedan försäljaren en fortsatt god dag och la på.

Min mamma tyckte inte alls att det var roligt - hon mumlade något om Gud och att jag någon dag faktiskt kommer att få en unge med tå-cancer..


Men då sa pappa att det var inte så troligt att jag skulle få lida så mycket mer i min livstid, dum i huvudet som jag var så led jag mer än nog.


Ha. Ha. Haaaaa....


Hans gener...

---

I feel as if I bloom when I'm with you.