Just när man har förlikat sig med tanken om nummer 86539, så kommer nummer 86540.

Och det slutar ju aldrig göra ont?!

Sjukt.

MEN, jag jobbar på det...Det ska bli bättre, snart snart.

Sammanfatta höstlovet 2008:

Mycket alkohol. En himla massa alkohol faktiskt.

Men ändå....Ensamhet? Lite grann.

Då är jag ändå en av dom som skulle klara mig utmärkt om jag bodde själv!



Ööööh. Det är bara så jävla öken, om ni fattar? Dagarna bara passerar, vad fan är det meningen att man ska göra med sitt jävla LIV?!


Don't mind me, I'm just having a crisis....which I choose to rinse down with a glass of JD.


Suck.



Och slutligen:

PATETISK är du, hör du mig?!

Du är VIDRIG, den absolut ÄCKLIGASTE människan jag någonsin haft oturen att stöta på!

MEN JAG ÄLSKAR DIG FÖRI HELVETE.



Woooow, det där behövde få komma ut.

Kommentarer
Postat av: S

I'm your Houston during a crisis, just so you now. Anroppa mig bara!

2008-11-01 @ 23:12:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0