Veckan kan nog inte bli sjukare.
Okey. Så mitt liv har tröttnat på att låtsas vara normalt och har genom ett trollslag slängt av sig kostymen och flashat för alla vilket totalt känslomässigt rubbad packåsna mitt liv är.
Japp.
Jag orkar inte gå igenom allt. Men nyckelord är GALET X50-14.
Jesus....
Alexander hörde av sig. Härligt. Fin pojk, det där. Han hade varit på MUF-möte, en sak han brukar göra som nog är det enda jag kan känna inte komplimenterar hans personlighet precis.
Han berättade just att han kände sig lite ensam där på MUF, såeeee....Ivannia Andrea Aguirre Santander är tydligen nybliven medlem av MUF Norrköping.
Eeeeeh...Finn ett fel??!!!
För alltså okey, missförstå mig inte, politisk engagerad och sånt är väl bra det - pojken får ryck om han inte får stå först i ledet och bestämma - men JAG??!
I MUF??!!
Och så blir han uppriktigt irriterad på mig när jag vägrar att förstå att han menar allvar och att mitt gapskratt tydligen innebär att jag tycker att det är okey att vara LUFare??!
Hur fan hamnade jag här?
Vet inte om jag ska skratta eller gråta...
Jag är emotionellt slutkörd. Alla mina känslor - vemod, ledsnad, ångest och sen dom dära positiva som finns där någonstans - är helt slut.
Jag måste sova och sluta träffa människor som får mig att använda upp det lilla förråd jag har!!
Så: Selena, Alexander, Siri, Katty och Arantxa - ses om ett par dagar...
Och så ville jag bara skriva att Jess är en fin person. Jag är glad att hon går i min klass fast jag mest mobbar henne.
Imorgon ska jag jobba för NT i ett par timmar. Pengar is never wrong so to spiik.
Och på söndag detsamma. Här någonstans måste jag även klämma in några timmars mejl-skrivande, för om inte Josefine får avlast mig där borta i England så sprängs nog jag närsomhelst...
Shut me out completely,
That would not be such a sin.
Men om jag ska vara ärlig? Känslan bara växer.
Trodde inte det var möjligt.
Japp.
Jag orkar inte gå igenom allt. Men nyckelord är GALET X50-14.
Jesus....
Alexander hörde av sig. Härligt. Fin pojk, det där. Han hade varit på MUF-möte, en sak han brukar göra som nog är det enda jag kan känna inte komplimenterar hans personlighet precis.
Han berättade just att han kände sig lite ensam där på MUF, såeeee....Ivannia Andrea Aguirre Santander är tydligen nybliven medlem av MUF Norrköping.
Eeeeeh...Finn ett fel??!!!
För alltså okey, missförstå mig inte, politisk engagerad och sånt är väl bra det - pojken får ryck om han inte får stå först i ledet och bestämma - men JAG??!
I MUF??!!
Och så blir han uppriktigt irriterad på mig när jag vägrar att förstå att han menar allvar och att mitt gapskratt tydligen innebär att jag tycker att det är okey att vara LUFare??!
Hur fan hamnade jag här?
Vet inte om jag ska skratta eller gråta...
Jag är emotionellt slutkörd. Alla mina känslor - vemod, ledsnad, ångest och sen dom dära positiva som finns där någonstans - är helt slut.
Jag måste sova och sluta träffa människor som får mig att använda upp det lilla förråd jag har!!
Så: Selena, Alexander, Siri, Katty och Arantxa - ses om ett par dagar...
Och så ville jag bara skriva att Jess är en fin person. Jag är glad att hon går i min klass fast jag mest mobbar henne.
Imorgon ska jag jobba för NT i ett par timmar. Pengar is never wrong so to spiik.
Och på söndag detsamma. Här någonstans måste jag även klämma in några timmars mejl-skrivande, för om inte Josefine får avlast mig där borta i England så sprängs nog jag närsomhelst...
Shut me out completely,
That would not be such a sin.
Men om jag ska vara ärlig? Känslan bara växer.
Trodde inte det var möjligt.
Kommentarer
Postat av: Jess
Åh vad snällt att du slängde in en fin lite kommentar om mig där. Slår vad om att det var för att du skulle få gottgöra dig efter alla elaka kommentarer i matsalen. Maha.. du är härlig!
Trackback
