Jag säger ju att jag är synsk.
Jag är sjuk.
Jättesjuk.
OCH jag glömde min telefon hemma.
Men jag är i skolan iallafall.
Duktiga jag.
I övrigt har jag en massa att göra, och jag fortsätter att vara extremt besviken på cdet svenska skolsystemet.
Folk frågar hur det var i England, och mitt standard svar är "läs min blogg", tills jag kommer på att jag inte skrivit något.
Men ja, vad ska jag säga? Det var VÄLDIGT roligt, och jag drack som en svamp (dock inget mot Josefine - med hennes mått mätt kunde jag lika gärna bytt ut all sprit mot en kopp te), såg och köpte en massa fina saker.
Det bästa lovet....någonsin, nu när jag tänker efter.
Ja, som sagt. Josefine är bäst, och jag har roligt med henne. Oslagbar kombo!
Och okey, om jag nu ska dra minn roligaste anekdot.
Det hände en massa knasiga och absurda saker, men INGET knäcker de 4 aspackade killarna som stoppade Londons trafik eftersom de fyllekörde tandemcyklar.
Ni kan tänka er: WÖÖÖÖ-öw...(svänger till vänster), WÖ-ÖÖÖw!!! (höger) WÖ-WÖÖÖ-WÖÖÖW??! (krasch).
Sjukt kul.
Annars.
DU.
Jättesjuk.
OCH jag glömde min telefon hemma.
Men jag är i skolan iallafall.
Duktiga jag.
I övrigt har jag en massa att göra, och jag fortsätter att vara extremt besviken på cdet svenska skolsystemet.
Folk frågar hur det var i England, och mitt standard svar är "läs min blogg", tills jag kommer på att jag inte skrivit något.
Men ja, vad ska jag säga? Det var VÄLDIGT roligt, och jag drack som en svamp (dock inget mot Josefine - med hennes mått mätt kunde jag lika gärna bytt ut all sprit mot en kopp te), såg och köpte en massa fina saker.
Det bästa lovet....någonsin, nu när jag tänker efter.
Ja, som sagt. Josefine är bäst, och jag har roligt med henne. Oslagbar kombo!
Och okey, om jag nu ska dra minn roligaste anekdot.
Det hände en massa knasiga och absurda saker, men INGET knäcker de 4 aspackade killarna som stoppade Londons trafik eftersom de fyllekörde tandemcyklar.
Ni kan tänka er: WÖÖÖÖ-öw...(svänger till vänster), WÖ-ÖÖÖw!!! (höger) WÖ-WÖÖÖ-WÖÖÖW??! (krasch).
Sjukt kul.
Annars.
DU.
Jag älskar mina systrar.
Vi har växt upp ihop, delar erfarenheter med varandra, och ni gör mig så mycket starkare.
PARTY. Ändå.
Gräver ner det långt långt långt ner och jag tänker inte dra fram det i ljuset.
Ska ha kul, sen gå hem och sluta existera en liten stund.
Vidrör inte ens tanken.
Ska ha kul, sen gå hem och sluta existera en liten stund.
Vidrör inte ens tanken.
HEY YOU!!!
Jag har varit hemma i 5 h.
Sovit i 4 h av dom.
Jag ska vara glad att jag ännu har kvar min lever.
Josefine?
Tack.
Älskade vän. ♥
Nu?
FESTA!
Sovit i 4 h av dom.
Jag ska vara glad att jag ännu har kvar min lever.
Josefine?
Tack.
Älskade vän. ♥
Nu?
FESTA!
Saker och ting har ändå utvecklats i önkskvärd riktning.
OCH JAG SKA TILL ENGLAND OM 16 H!
Nu jävla smäller det, ska du se.
Jag är fruktansvärt trött. Men jag tror att det är den sortens trötthet som lätt skulle kunna viftas bort om något (någon) intressant behagade att ringa.
Dessutom är det värsta över. Jag har fortfarande en massa jobb kvar att göra, men det är av den sorten som jag bara kan tjäna på. Dock så har jag ett religionsprovoch ett idrottbetyg att ta tag i, vilket är ganska absurdt då jag faktiskt inte byr mig ett skit om hur snabt jag kan springa 200 meter.
Men viss saker är det bara att ta tag i, så även detta.
I övigt så klingar de flesta klockar falskt, men jag tänker att det vore dumt att klaga för rätt som det är klingar dom inte alls.
Nu jävla smäller det, ska du se.
Jag är fruktansvärt trött. Men jag tror att det är den sortens trötthet som lätt skulle kunna viftas bort om något (någon) intressant behagade att ringa.
Dessutom är det värsta över. Jag har fortfarande en massa jobb kvar att göra, men det är av den sorten som jag bara kan tjäna på. Dock så har jag ett religionsprovoch ett idrottbetyg att ta tag i, vilket är ganska absurdt då jag faktiskt inte byr mig ett skit om hur snabt jag kan springa 200 meter.
Men viss saker är det bara att ta tag i, så även detta.
I övigt så klingar de flesta klockar falskt, men jag tänker att det vore dumt att klaga för rätt som det är klingar dom inte alls.
Disney får ursäkta.
Min mamma håller på att skriva en uppsats om hur man kan läsa in ett helt samhälles uppgång och fall i sagor (kort sagt.) Hon berättar att i hennes arbete så har hon fått läsa massa orignalversioner av sagor, bl.a Törnrosa som vi alla ju är bekanta med. Min mor säger dock att sagan INTE ALLS var som den görs i Disney.
Den handlade ju fortfarande om hur en Kung och hans Drottning får beskedet om att deras dotter ska sticka sig i fingret på en spinnrock och dö. Han bannlyser alla spinnrockar och tror att det ska hjälpa men NEJ, för på hennes 16 års dag så PANG - hon dör.
Buhuhuhu och allt det där.
Så bestämmer sig kungen hursomhelst i sin sorg att överge slottet - låsa alla dörrar och helt flytta från allt som påminner om dottern. Han placerar hennes lik på en bädd av sammet (väldigt Jon Bon Jovi) och drar.
En tid senare så passerar en adelsman genom skogen där slottet låg, och ha bryter sig in. Där hittar han den döda prinsessan.
Det är ungefär här som det där "sanna kärlekens kyss" ska komma men eeeh.
Han tycker det verkar soft med en snygg brud som ligger där och är söt så han är ju inte dummare än att han passar på - och våldtar henne.
HAHAHAHA!
Där skulle berättelsen kunna fortsätta, men jag stannar där.
Cynismen är UNDERBAR!
Jag ska fan också hitta en död snygging som jag kan våldföra mig på. Sen ska folk skriva en saga som ska berättas vida kring, och efter 400 år ska det bli film.
Fast då kanske filmen handlar om hur snyggingen och jag spelar schack.
Den handlade ju fortfarande om hur en Kung och hans Drottning får beskedet om att deras dotter ska sticka sig i fingret på en spinnrock och dö. Han bannlyser alla spinnrockar och tror att det ska hjälpa men NEJ, för på hennes 16 års dag så PANG - hon dör.
Buhuhuhu och allt det där.
Så bestämmer sig kungen hursomhelst i sin sorg att överge slottet - låsa alla dörrar och helt flytta från allt som påminner om dottern. Han placerar hennes lik på en bädd av sammet (väldigt Jon Bon Jovi) och drar.
En tid senare så passerar en adelsman genom skogen där slottet låg, och ha bryter sig in. Där hittar han den döda prinsessan.
Det är ungefär här som det där "sanna kärlekens kyss" ska komma men eeeh.
Han tycker det verkar soft med en snygg brud som ligger där och är söt så han är ju inte dummare än att han passar på - och våldtar henne.
HAHAHAHA!
Där skulle berättelsen kunna fortsätta, men jag stannar där.
Cynismen är UNDERBAR!
Jag ska fan också hitta en död snygging som jag kan våldföra mig på. Sen ska folk skriva en saga som ska berättas vida kring, och efter 400 år ska det bli film.
Fast då kanske filmen handlar om hur snyggingen och jag spelar schack.
Alltså seriöst.
Missförstå mig inte.
Lärare är bra människor.
Min mor är en, och henne älskar jag.
MEN SLUTA LÄS MIN BLOGG!!!
Lärare är bra människor.
Min mor är en, och henne älskar jag.
MEN SLUTA LÄS MIN BLOGG!!!
Men ändå.
Om jag ska välja EN:
And the words that are used for to get the ship confused
will not be understood as they're spoken.
Min favoritpoet, alla gånger.
And the words that are used for to get the ship confused
will not be understood as they're spoken.
Min favoritpoet, alla gånger.
HATAAAAAAAA!!!!!!!!!!!!!!!!!
Lättad.
Isoleringen är inte lika intensiv
när man inte är ensam.
I DON'T HAVE FEELINGS CAUSE FEELINGS ARE GAY
Man vet att något är fel när man börjar identifiera sig med Carolina Gynning.
Hahaha.... YEAH THAT'S RIGHT!
Om jag var kille så skulle jag vara en äcklig mansgris, men nu när jag är tjej är jag bara cool.
Hahaha.... YEAH THAT'S RIGHT!
Om jag var kille så skulle jag vara en äcklig mansgris, men nu när jag är tjej är jag bara cool.
Varför känns det som att alla är arga på mig?
Ni vet, när man blir såhär paranoid och det känns som att alla hatar en.
En del saker
kommer man alltid att vara JÄVLIGT stolt över....
Hahaha! Tiderna var goda. Italienare är ett gött folk.
Gissa.
Hahaha! Tiderna var goda. Italienare är ett gött folk.
Gissa.
En del av mig vill spy, en annan vill ha deras autograf.
Hahahaha!
Hahahaha...! Jag kan inte sluta garva! Jag diggar så jävla mycket...! Aaaaah....God, asians rule...
Hahahaha...! Jag kan inte sluta garva! Jag diggar så jävla mycket...! Aaaaah....God, asians rule...
Dagen är klar och vacker, men det känns inte riktigt ända in hit.
Inte så kry, men har heller inte vart det de senaste veckorna. Antar att min familj gjort sitt för att smitta ner mig, typ hostat smittbaciller på mig i omgångar.
Den här veckan kommer att bli lång, av flera anledningar...
Känner det som om allt är en transportsträcka mot fredag där jag kanske...
Ja, en morot är det iallafall!
Men nu måste jag göra något konstruktivt och vettigt. Förslag, någon?
Hörs senare.
Den här veckan kommer att bli lång, av flera anledningar...
Känner det som om allt är en transportsträcka mot fredag där jag kanske...
Ja, en morot är det iallafall!
Men nu måste jag göra något konstruktivt och vettigt. Förslag, någon?
Hörs senare.
Det kommer aldrig att bli bättre.
Jag tittar. Förstår inte riktigt. Det är ju faktiskt ett helt främmande språk, så det är inte så konstigt.
Jag fortsätter bläddra bland bilderna och skrattar åt Ansiktets olika miner, så välbekant och tryggt. Jag känner hur mitt hjärta börjar bli en mjuk sörja som av ren plikt fortsätter slå samtidigt som sipprar ner på golvet. Jag låter det vara, för jag är ändå ensam.
Men från ingenstans så kommer DEN, den bilden som ensam fyller min värld och tar ifrån mig all syre och tankeförmåga. Och jag MINNS, som att det var nyss jag såg dig, som om jag just vinkat hej då till dig, och samtidigt som du känns så förbannat NÄRA så är du fortfarande alldeles för långt bort.
Jag sjunker ihop och håller mig för magen: känslorna är många, och jag är för liten för det här. Det river i halsen och jag vill bara spy och det gör ont för det är som att öppna ett fönster i Nordpolen; den iskalla luften bara väller in i min kropp och jag börjar hacka tänder, mina fingrar och fötter domnar bort och jag skakar, för bilden är fortfarande på min näthinna och jag känner tanken i hela kroppen innan jag ens hinner tänka den: att jag skulle göra vadsomhelst, vadsomhelst.
Så snälla Gud, ge med dig nu... Jag tror inte jag pallar mer. Det är för mycket skönhet och vetskapen om att den aldrig kommer att bli min på riktigt kommer att driva mig till vansinne långt innan livet hinner göra det.
Jag fortsätter bläddra bland bilderna och skrattar åt Ansiktets olika miner, så välbekant och tryggt. Jag känner hur mitt hjärta börjar bli en mjuk sörja som av ren plikt fortsätter slå samtidigt som sipprar ner på golvet. Jag låter det vara, för jag är ändå ensam.
Men från ingenstans så kommer DEN, den bilden som ensam fyller min värld och tar ifrån mig all syre och tankeförmåga. Och jag MINNS, som att det var nyss jag såg dig, som om jag just vinkat hej då till dig, och samtidigt som du känns så förbannat NÄRA så är du fortfarande alldeles för långt bort.
Jag sjunker ihop och håller mig för magen: känslorna är många, och jag är för liten för det här. Det river i halsen och jag vill bara spy och det gör ont för det är som att öppna ett fönster i Nordpolen; den iskalla luften bara väller in i min kropp och jag börjar hacka tänder, mina fingrar och fötter domnar bort och jag skakar, för bilden är fortfarande på min näthinna och jag känner tanken i hela kroppen innan jag ens hinner tänka den: att jag skulle göra vadsomhelst, vadsomhelst.
Så snälla Gud, ge med dig nu... Jag tror inte jag pallar mer. Det är för mycket skönhet och vetskapen om att den aldrig kommer att bli min på riktigt kommer att driva mig till vansinne långt innan livet hinner göra det.
Det är väl därför de kallas poeter.
Jag älskar dig
utan att veta hur, eller när, eller varifrån.
Jag älskar dig
med rättframhet, utan hämningar eller stolthet;
så jag älskar dig
för att jag inte känner till något annat sätt.
- Pablo Neruda
Precis.
Och:
When you come to me, unbidden,
beckoning me
to long ago-rooms
where memories lie.
Offering me, as to a child, an attic,
gatherings of days too few.
Baubles of stolen kisses.
Trinkets of borrowed loves.
Trunks of secret words,
I CRY.
- Maya Angelou
Ibland undrar jag om poeter är satta på jorden för att lindra oss andra från våran börda.
utan att veta hur, eller när, eller varifrån.
Jag älskar dig
med rättframhet, utan hämningar eller stolthet;
så jag älskar dig
för att jag inte känner till något annat sätt.
- Pablo Neruda
Precis.
Och:
When you come to me, unbidden,
beckoning me
to long ago-rooms
where memories lie.
Offering me, as to a child, an attic,
gatherings of days too few.
Baubles of stolen kisses.
Trinkets of borrowed loves.
Trunks of secret words,
I CRY.
- Maya Angelou
Ibland undrar jag om poeter är satta på jorden för att lindra oss andra från våran börda.
Jag har lärt mig
att inte ropa HEJ.
Någonsin.
Man tror man har sitt på det torra, men nej nej.
Bara dina ögonfransar i sig är förödande.
Jag borde gå att lägga mig, men det här med internet i köket har ännu inte förlorat nyhetens behag.
Du har märkt mig bara genom att vara.
Så jag surfar runt på en massa skräp, fast jag faktiskt har skola imorgon. Men det känns som att det här kommer att bli en sån här sömnlös natt ni vet (klart ni gör, jag har knappast ensamrätt på dom där rackarna).
Plus att mitt bröd blev jättegott! Om ni läsare är snälla så bjuder jag hem var och en av er hem till mig för lite kvällsmacka med te. Eller kaffe. Eller mjölk, om ni föredrar det.
Och så lyssnar jag på musik. 300 låtar har jag på datorn, och det är lustigt hur alla reflekterar mig: alla från "Take it back hoe" med Tampy Tony till "Hand on your heart" med José Gonzales (en låt som jag för övrigt tycker alla borde lyssna på).
Oooooch jag tänker. På allt möjligt. Jag skulle inte vilja (inte kunna) kalla mig själv djup, utan snarare en person som har ett behov att peta på saker som andra skulle låta ligga.
En vän till mig sa en gång att jag måste vara den underligaste (speciella?) människa han någonsin mött. Att det är sjukt hur jag kan skifta mellan en tioårig snorunges mentalitet till en lastgammal medelålders kärrings.
Som så ofta när det gäller den vännen så slår han huvudet på spiken. Fattar inte riktigt hur folk står ut med mina närmast schizofreniska drag: ena sekunden skriker jag som en upphetsad småunge över något fullkomligt trivialt, och i nästa så skulle jag kunna vara din morsa.
Inte lätt att vara min vän, har jag förstått. Stackare, jag skulle strypa mig själv ganska snabbt.
Nepp, nu blir det att rannsaka internet på människor som är bättre på att formulera det jag känner än jag själv.
Någonsin.
Man tror man har sitt på det torra, men nej nej.
Bara dina ögonfransar i sig är förödande.
Jag borde gå att lägga mig, men det här med internet i köket har ännu inte förlorat nyhetens behag.
Du har märkt mig bara genom att vara.
Så jag surfar runt på en massa skräp, fast jag faktiskt har skola imorgon. Men det känns som att det här kommer att bli en sån här sömnlös natt ni vet (klart ni gör, jag har knappast ensamrätt på dom där rackarna).
Plus att mitt bröd blev jättegott! Om ni läsare är snälla så bjuder jag hem var och en av er hem till mig för lite kvällsmacka med te. Eller kaffe. Eller mjölk, om ni föredrar det.
Och så lyssnar jag på musik. 300 låtar har jag på datorn, och det är lustigt hur alla reflekterar mig: alla från "Take it back hoe" med Tampy Tony till "Hand on your heart" med José Gonzales (en låt som jag för övrigt tycker alla borde lyssna på).
Oooooch jag tänker. På allt möjligt. Jag skulle inte vilja (inte kunna) kalla mig själv djup, utan snarare en person som har ett behov att peta på saker som andra skulle låta ligga.
En vän till mig sa en gång att jag måste vara den underligaste (speciella?) människa han någonsin mött. Att det är sjukt hur jag kan skifta mellan en tioårig snorunges mentalitet till en lastgammal medelålders kärrings.
Som så ofta när det gäller den vännen så slår han huvudet på spiken. Fattar inte riktigt hur folk står ut med mina närmast schizofreniska drag: ena sekunden skriker jag som en upphetsad småunge över något fullkomligt trivialt, och i nästa så skulle jag kunna vara din morsa.
Inte lätt att vara min vän, har jag förstått. Stackare, jag skulle strypa mig själv ganska snabbt.
Nepp, nu blir det att rannsaka internet på människor som är bättre på att formulera det jag känner än jag själv.
Finn ett fel.
Jag sitter på internet.
HEMMA HOS MIG!!! AMAGAAAAD!!! I KÖKET!
Så, granne i lägenheten ovanför: tack ska du ha. Signalen är skitstark och jag surfar järnet!
I övrigt har detta varit en seg dag. Jag har lekt husmor och håller just nu på med att vänta på att mitt bröd ska jäsa, för JA - jag bakar! Najs najs.
Annars så..nae. Men.
Räkna med att jag kommer att skriva en jävla massa inlägg nu.
Jag HAR ju liksom internet.
Hääärligt!
HEMMA HOS MIG!!! AMAGAAAAD!!! I KÖKET!
Så, granne i lägenheten ovanför: tack ska du ha. Signalen är skitstark och jag surfar järnet!
I övrigt har detta varit en seg dag. Jag har lekt husmor och håller just nu på med att vänta på att mitt bröd ska jäsa, för JA - jag bakar! Najs najs.
Annars så..nae. Men.
Räkna med att jag kommer att skriva en jävla massa inlägg nu.
Jag HAR ju liksom internet.
Hääärligt!
Ingenting är detsamma men allt är likadant.
Världen är överbefolkad av överjordiskt vackra människor. Dessutom har jag kommit på att dessa överjordiskt vackra människor oftast har överjordiskt vackra namn. Så jag tänker att: fan, ingenstans kan man vinna över konkurrensen, varken på bild eller i telefonkatalogen.
Dessutom tänker jag att:
Du och jag är inte vänner längre. Om jag ser dig på stan så passerar jag, och om vi skulle stå i en hiss så skulle vi båda titta åt varsitthåll och tugga på tystnaden.
Men. Du kommer närmare och närmare ditt mål hela tiden. I det avseendet har ingenting förändrats sen vi var 14 år - jag vill dig fortfarande bara väl. Så du ska veta att du är fantastisk, och jag är stolt över dig.
I övrigt kliar mina fingrar efter att skriva något värt, och det svider i bröstet på det sättet det alltid gör när jag vill ha något att säga. Jag antar att det är det som för mig är inspiration: den här känslan att vilja säga någonting, men att min röst är för svag så jag skriker skriker skriker tills någon hör.
Och sen vill jag bara påminna om the good ol' days:
Josefine, du är så jävla bäst
livet med dig är mega cool fest
När livet leker elakt med mig
så vet jag att jag kan ringa dig
Du är ruggigt dryg och elak som fan
Och alla vet att du behöver ingen man
Jag diggar dig så hårt, du är så rar
och rolig och snäll och sjukt underbar.
Hahaha. Många saker än ännu desamma, käraste.
You are
to me
because of everthing
and I am
because of you.
Klockan är mycket.
Dessutom tänker jag att:
Du och jag är inte vänner längre. Om jag ser dig på stan så passerar jag, och om vi skulle stå i en hiss så skulle vi båda titta åt varsitthåll och tugga på tystnaden.
Men. Du kommer närmare och närmare ditt mål hela tiden. I det avseendet har ingenting förändrats sen vi var 14 år - jag vill dig fortfarande bara väl. Så du ska veta att du är fantastisk, och jag är stolt över dig.
I övrigt kliar mina fingrar efter att skriva något värt, och det svider i bröstet på det sättet det alltid gör när jag vill ha något att säga. Jag antar att det är det som för mig är inspiration: den här känslan att vilja säga någonting, men att min röst är för svag så jag skriker skriker skriker tills någon hör.
Och sen vill jag bara påminna om the good ol' days:
Josefine, du är så jävla bäst
livet med dig är mega cool fest
När livet leker elakt med mig
så vet jag att jag kan ringa dig
Du är ruggigt dryg och elak som fan
Och alla vet att du behöver ingen man
Jag diggar dig så hårt, du är så rar
och rolig och snäll och sjukt underbar.
Hahaha. Många saker än ännu desamma, käraste.
You are
to me
because of everthing
and I am
because of you.
Klockan är mycket.
Sitter på barn
Fan va alla ska till Storbrittanien??! Whattafakka, måste vara säsong eller något.
Börjar bli ont om tid nu.
Okey...
Nae usch. Jag hade inspiration, men så försvann det igen.
Börjar bli ont om tid nu.
Okey...
Nae usch. Jag hade inspiration, men så försvann det igen.
Like lightning, you stop me dead.
we make a great lowerlip sandwich.
Bwöhbwöhbwöh.
På den nivån är det.
I övrigt så vill jag bara uppmärksamma de sista läsarna jag har kvar (skyll på pappa) att jag åker till josefine nästa lördag!!! EN VECKA KVAR!!!
Galet mycket festa.
Och jag försvinner in i fina fantasier om allt roligt som ska hända, tills jag minns att jag har ett BERG av saker som måste fixas först.
Så back to reality, och det fort...
Bwöhbwöhbwöh.
På den nivån är det.
I övrigt så vill jag bara uppmärksamma de sista läsarna jag har kvar (skyll på pappa) att jag åker till josefine nästa lördag!!! EN VECKA KVAR!!!
Galet mycket festa.
Och jag försvinner in i fina fantasier om allt roligt som ska hända, tills jag minns att jag har ett BERG av saker som måste fixas först.
Så back to reality, och det fort...
Snart ska jag träffa...
Jessica, aka. Janky Drug Smugglah'.
Hahahaha!
Saker att gör under veckorna som kommer:
1. Göra Projektarbete 1
2. Och Naturarbete 1
3. Och Staden och Framtiden arbete 1
4. Och religions arbete 1
5. Gör artikel 1 och krönika 5
6. Ringa person 1,2 och 3
7. Fira syster 2 och 5, samt systerdotter 1 och systerson 1.
8. Prata allvar med Person ETT.
Oooooooorka.
Men det måste göras.
Och snart:
JOSEFINE!!
Hahahaha!
Saker att gör under veckorna som kommer:
1. Göra Projektarbete 1
2. Och Naturarbete 1
3. Och Staden och Framtiden arbete 1
4. Och religions arbete 1
5. Gör artikel 1 och krönika 5
6. Ringa person 1,2 och 3
7. Fira syster 2 och 5, samt systerdotter 1 och systerson 1.
8. Prata allvar med Person ETT.
Oooooooorka.
Men det måste göras.
Och snart:
JOSEFINE!!
